Idag under sektionsmötet spårade vi ur lite grann och började prata om träning. Chefen berättade det - enligt henne- tråkiga faktum att hon bara behöver titta på en hantel så får jättemuskler. Chefredaktören tyckte att chefen hade ett lyxproblem, själv var hon orolig för att hon skulle bli för slank av alla de mil hon betar av i spåret. Och så berättade hon att för varje kilo man går ner kan man kapa en sekund på sin kilometertid. Då har hon långt kvar för att komma ner i riktigt snabba tider tänkte jag.
Sen kallade hon mig helt oprovocerat för tjockis. Bara sådär! Pah! Och så började hon hetsa mig inför Premiärmilen också. Herregu.
Jag höll som vanligt låg profil.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
:-) jag bävade för detta blogginlägg. Du är slank som en hare :-)
SvaraRaderaOch just nu blev det ännu roligare! Jag gjorde just en justering! Hahahhaha!
SvaraRaderaPsykkriget har startat. Premiärmilen kommer att stå mellan ungdom och visdom (och muskler om jag förstod chefen rätt idag..:-))
SvaraRadera