Jag är tillbaka

Idag gick jag ut på min första snabba barnvagnspromenad. Den typ av promenad som man faktiskt byter om till, dvs träningsbh, träningslinne och löpardojjor. Byxorna fick bli ett par andra för tights känns inte aktuellt.

Jag skulle gå ca fyra kilometer men damen i vagnen fick ett hysteriskt skrikanfall så det gick inte riktigt som planerat. Men det gör inget.

Jag var svag. Men det var underbart. Jag blev svettig. Och jag har lagt in rundan på jogg.se.

Gravid och LCHF

När jag var gravid med Jack gick jag upp närmare 30 kilo. Vad exakt det slutade på vet jag inte, men kanske runt 27. Det är en resa man inte gör två gånger. Därför bestämde jag mig för att inte göra om samma sak under denna graviditet.

Jag kunde fortsätta jogga fram till vecka nio. Sen mådde jag bara illa av springandet. Så då la jag av. Jag mådde inte så jätteilla under själva graviditeten, de 12 första veckorna var värst men helt klart hanterbart. Jag såg till att äta nåt varannantimma för att hålla det i schack. Och det blev en hel del onyttigheter... jag har ett minne av att jag köpte en Gott och blandat på vägen till jobbet. OMG!

Och när jag kände att jag började gå upp lite väl fort i vikt fick jag lite ångest. Jag hade ju de där 30 kilona i minnet. Under julen (jag var i ca v. 13) läste jag in mig på LCHF och satte igång efter julhelgen. Jag bestämde mig för att inte köra strikt, för bebisen måste ju ha kolhydrater så jag modifierade lite grann. Men jag strök ris, bröd, pasta, potatis, bulgur, quinoa och allt sånt. Och inget godis, chips eller nåt sånt över huvudtaget. Nothing. Men jag åt rotgrönsaker, kiwi, jordgubbar, grapefrukt, mycket mjölkprodukter och Fazers rågkusar, det ska man inte göra om man är hard core.

När jag var i v. 30 hade jag gått upp åtta kilo. Lycka!

Det gick hur bra som helst fram till ca v. 38. Då kände jag att jag behövde betydligt mer energi så jag började lägga till mer kolhydrater. Och i den extrema hettan som var då (som man nu typ inte kommer ihåg över huvudtaget...) la jag på mig mer och mer vatten.

Nu har det gått två veckor sen bebin kom ut (jag gick 10 dagar över tiden och hon vägde 4,4kg) och jag har 3,5 kilo kvar till mina 64,4 kilo. Jag tänkte att jag ska landa på 63 kilo och hålla mig där. När Kemisten börjar jobba igen så sätter jag igång med promenader och LCHF så det ska nog gå utan problem.

Nämen!

Två veckor efter förlossningen och alltså dax att väga sig... Det blev en glad överraskning. Tre och ett halvt kilo kvar till målvikt. 3,5 kg. Jag trodde inte mina ögon. Och så ammar jag ju... och det vet ni ju vilken effekt det har på brösten...

Jag är någons mentala förebild

Idag frågade min granne (skämtsamt) när jag ska börja springa igen. Och så sa hon att jag och Kemisten är hennes mentala förebilder, för hon ser alltid oss vara ute och springa och då vill hon också. Men hon kör än så länge på "jåggå", dvs jogg/gå.

Shorts

Ja men får man bara störa lite... idag kom jag i mina vanliga sommarshorts. Kan knäppa dem utan problem, och jag har verkligen degmage kvar. Det är ju inte ens två veckor efter förlossningen så jag är verkligen mjuk som en barbamamma. Men jag har mina vanliga shorts. Visserligen pösiga i storlek L, men ändå. De är på och går att knäppa.

Så fridfullt

Söndag. Jag har typ inte tagit ett steg sen i torsdags. Vi bara softar och njuter och det är så underbart! Kompisar kommer över och vi fikar och skrattar och har det så bra!

Tillbaka

Det är inte så att jag börjar obsessa om min kondis så här när dottern bara är fem dagar. Det vore galet. Men min kondis är verkligen i botten. Och det är ju inte så konstigt. Jag fick grym foglossning i v. 16. Som tur var fick jag världens bästa akupunktör i v 20 och foglossningen var som bortblåst. Men jag kunde inte röra mig mer än vad som krävs i vardagen, dvs ingen riktigt motion.

Jag gick inte upp supermycket i vikt. Jag vet inte hur mycket, jag vägde mig inte de sista två veckorna och jag tänker inte väga mig förrän två veckor efter förlossningen. Men jag tror att jag närmade mig runt 20 kg tillslut. Vet inte riktigt. Från ca 64,5 till 80 typ, i runda slängar.

Idag gick vi till lekparken. Och jag känner verkligen hur svag jag är i ryggen. I svanken. Och i benen. Och i armarna. Ska bli spännande att bygga upp kroppen igen, sakta men säkert.

Tänker att jag kan börja jogga så smått sent i höst kanske och sen i vår vill jag köpa en joggingvagn. Om allt går som det ska med bäckenbottenmuskler och allt vad det är.

Men idag startade jag i alla fall med en kort långsam promenad.

Uppstånden från de gravida...

Så, nu är det dax att återuppta den här bloggen. Nu när jag har fött mitt andra barn. Nu börjar vägen tillbaka. Hej igen!