Pigg

Jag vet inte om det är en fördel eller en nackdel. Den här piggheten som infinner sig efter en löprunda. Sambon gick och la sig för 40 minuter sedan. Jag är pigg som en speedad iller och kör biceps framför SATC...

Lite snabbare idag

När det äntligen slutat regna (ca kl. 20) stack jag ut på en kort runda. Efter ca en minuts löpning kände jag hur benen verkligen ville trycka på och eftersom jag sprungit ganska långsamt de senaste gångerna bestämde jag mig för att köra på så snabbt jag orkade. Jag visste ju att jag skulle springa kort så jag hoppades på att kunna slå nåt gammalt banrekord. Det blev näst snabbaste tiden på den aktuella rundan.

Regn

Jag sitter och väntar på uppehåll. Det är en sak när det börjar regna när man väl är ute... en helt annan sak att ta sig ut i spöregn.

Svettinferno

Jag märker i min statistik att jag dragit ner ordentligt på snittempot. I maj låg jag på 5:31 och nu ligger jag på 5:50.

Hur kan man bli så fruktansvärt svettig efter en sån kort runda. Jag blir lika svettig efter tre kilometer som efter åtta. Är det under de första tre man sätter standarden eller?

Ett år

Idag är det exakt ett år sedan jag köpte skorna och begav mig ut! Då sprang/gick jag en kortis runt i området. Tre och en halv kilometer på 27 minuter.

Summa för det senaste året:
Sammanlagda kilometer: 742.
Sammanlagda timmar: 71.
Sammanlagda löppass: 123 st.

Springa

Idag sprang jag i linne. Först var det lite kallt. Efter två kilometer var jag tacksam för att jag inte satt på mig mera kläder. Sen började det dugga. Sen regna. Då tänkte jag att jag hade ju inte direkt blivit varmare av en t-shirt... men det hade känts bättre.

Och så tänkte jag på grannen som fått tillbaka sin cancer och tänkte att jag får vara jävligt tacksam att jag kan vara ute och springa. Och att jag ska fortsätta göra det för jag tror att det håller mig frisk, inte minst för Jacks skull.

Idioter

Dagens runda slutade med att jag sprang hem och ringde 112. Precis när jag var nära hemma så hörde jag en moppe bakom mig och plötsligt kör en kille intill mig, på trottoaren, i ashög fart. När han åkt förbi mig asgarvar han åt sina två polare. Jag blev så jävla förbannad. Syftet var ju enbart att skrämma mig och vara jävlig.

Så jag ringde polisen och de larmade ut. De gjorde ju inte mig illa men att göra så i ett villasamhälle där barn finns i var och varannan trädgård är inte ok.

Vilois

Nu har jag vilat och isat ryggjäveln nog. I eftermiddag blir det spring.

Ryggen

I förrgår kväll började jag plötsligt ömma på ryggraden, i svanken. Funderade på hur jag kunnat slå i ryggen så pass att jag fått ett blåmärke där.
Igår när jag var ute kände jag en mild smärta varje steg jag tog men tänkte inte mer på det. Under kvällen blev jag superöm och kunde inte ens luta mig bakåt i soffan för det gjorde så ont. Kändes som om jag blivit slagen med ett basebollträ rakt över svanken. Typ.

Idag hade jag kiropraktortid och han konstaterade att jag hade gått ut för hårt... 12 kilometer är inget man betar av efter nästan fyra veckors stillasittande. I alla fall inte när man är en gammal käring som jag, a 33 år.

Han ordinerade mig iskyla på det ömmande stället (inflammation) och promenader. Promenader my as säger jag. Då sa han att jag fick jogga lugnt och kort om jag ville. Med betoning på LUGNT och KORT.

/Pensionärskroppen

Shorts

Köpte nya shorts idag. Började leta efter korta tajts... eller cykelbyxor om man hellre vill. Jag ville inte. Oh no. Hello stubbar. Jag frågade om de inte hade nån annan typ av shorts - så att jag slapp se ut som om jag sprang i baddräkt. (Ja, jag sa så)

Jo men visst, NIKE har ett par löparshorts i modell tunt tyg med raka ben. Hur bra som helst. Kanske lite korta men det motiverar mig att springa ännu fortare så att ingen hinner se lårdallret.

Att jogga på Kreta

Att jogga på Kreta kräver sin planering. Jag är ju ingen morgonjoggare så det går ju bort. Mitt på dan är det för varmt. På kvällen är det perfekt! Underbart ljumma vindar och stillsam trafik.

Eller?

Det blev inte ett enda springsteg på Kreta. Motionen bestod av benplask i poolen. Att jogga var uteslutet. Det passade inte med våra rutiner som väldigt mycket styrdes av barnen. Men det var ju meningen med resan - att ha det så soft som möjligt (dvs nöjda och glada barn, hahah) och tyvärr funkade det inte med jogg då. Och för att inte tala om trafiken, autobahn hej hej.

Men sen jag kom hem har jag kört två pass. Ganska nära döden på det första men idag gick det bättre.

Summasummarum

Hahah, juni var ju en katastrof när det gällde löpning. Men vad gör det? Jo... det gör ju lite för bikinikroppen men jag tror knappast att jag hade sett annorlunda om jag sprungit några gånger extra... dock hade jag ju känt mig annorlunda.
Nu packar jag ner dojjorna i väskan och hoppas på några rundor i Grekland. Kanske skiter sig det också men... vad gör det?

Jag älskar att springa så jag är inte det minst orolig över att motivationen har sinat. Just i juni har det inte gått ihop någe bra och så lite förkylning på det. Så snart jag är frisk så är jag på banan igen.
Host och snörvel.

Jaaaa

Nja... så sjuk verkar jag ju inte vara. Helt plötsligt glömde jag nämligen bort mig och sa: Jag ska nog springa en runda när jag kommer hem.
Nu blev det visserligen inte av på grund av annat... men imorgon känns ju rimligt!

Men sug

Jo... det var ju av en anledning jag sprang innan jag blev sjuk. Kemisten har nämligen varit sjuk i några dagar (mindre allvarligt med mest halsont)! Så jag visste ju vad som eventuellt var på gång. Idag har jag ont i halsen och snorig och huvudont!

Så det gäller verkligen att passa på när man kan. Hoppas att det går över under dagen.

Jag kan ju

Var inte sugen att springa idag. La mig för att fundera på saken och somnade i soffan. Kravlade mig upp och tänkte: Jag är inte sjuk, jag har inga skador! Så gick jag ut. För förr eller senare blir jag dagisbacillig igen och då KAN jag ju inte gå ut... så det är bäst att passa på när man kan.

Efter ca 1,5 kilometer ville jag dö och vända hem. Men jag lunkade mig igenom mina fem kilometrar och som vanligt kändes det ju underbart när jag kom hem.

3,34

En kort runda för psyket. Alltid lika värt det.

Jippi

Helgen är slut. Inte ett springsteg. I fredags var jag hos kompisar och var hemma vid tolv. Igår var det fotosession inne i stan och gäster på kvällen .Idag var min gravida kompis över och jag fotade henne. Hon gick efter middagen och då var det bums till datorn.

Men imorgon. Hurray!

Långt bort

Tog rundan runt Gubbängsfältet. Där var Eken cup i full gång. Massor av handbollsspelande ungdomar och föräldrar som reste tält. Minns när min kille i gymnasiet spelade Eken cup varje år, jag tyckte att Gubbängen låg sååååå långt borta. Kändes som om han åkte till Haparanda för att spela.

Yey

Ändrade planer gjorde att jag fick en åttakilometersrunda i benen. Passade bra eftersom jag var nyknäckt. Från kiropraktorn alltså.

Det flöt på bra. Varmt och skönt men lite blåsigt. Benen kändes okej och huvudet relativt fräscht.

Yey.

När sker det?

Juni månad är verkligen katastrof på springfronten. Och jag som ska vara i bikini om ett par veckor. Holy cräp. Idag var det biodate. Imorgon är jag ensam hemma med Jack, på fredag ska jag ut, på lördag ska jag in till stan och fota och på söndag ska jag också fota.

Så det blir torsdag. Och förhoppningsvis både lördag och söndag. Då blir det tre gånger.

Och sen så ska ju löparkläderna med till Grekland såklart.